Frågor och svar om asfalt

Asfalt. De flesta av oss både går och färdas på det dagligen. Men vad vet vi egentligen om materialet? Att ägna någon större tanke om det här materialet, som vi ser nästan överallt, kan sägas höras till ovanligheterna för de flesta. I större städer som Stockholm är asfalt något som de flesta går på mer än gräs och grus. För den som är nyfiken på asfalt som material, eller för den som bara vill lära sig lite mer, kan den här texten förhoppningsvis komma till nytta.

Vad består asfalt av?

Asfalt består av sten och bitumen. Bitumen är en tung oljeprodukt som också fungerar som ett bindemedel. När dessa två ingredienser blandas och värms upp bildas en asfaltsmassa. Sten står givetvis för den absolut största delen av, ungefär 86 procent. Räknar man i vikt är sten hela 94 procent av blandningen. Det går dock att variera andelarna och få asfalt med olika egenskaper. Vidare kan stenmaterialet och storleken på stenarna varieras för att få fram en särskild egenskap man söker.

Hur mycket asfalt tillverkas det egentligen?

Siffrorna skiljer sig givetvis en hel del åt mellan olika länder. Sveriges tillverkning av asfalt kan sägas vara medelstor i förhållande till andra länder i Västeuropa. Jämför man med många andra delar av världen kan Sveriges och Västeuropas tillverkning av asfalt sägas vara ganska stor. Räknar vi i vikt tillverkas och läggs ut ungefär mellan fem och sju miljoner ton – varje år. En stor del av asfalten hamnar i Stockholm, Göteborg och andra större kommuner, men även för att underhålla och anlägga statliga vägar i landets alla hörn. Bara i Stockholm finns ett tiotal asfaltverk eller företag som på ett eller annat sätt arbetar med att ta fram asfalt eller lägga det.

Hur är livslängden?

Hur länge asfalt klarar sig beror på flera faktorer. Främst är det mängden trafik som påverkar hur ofta man behöver lägga ett nytt slitlager (de tre översta centimetrarna av beläggningen), men även däcken har stor inverkan. Detta märks tydligt i och med att dubbdäcken har utvecklats, något som har ökat svensk asfalts livslängd betydligt.

En tumregel är att en vältrafikerad landsväg, en Europaväg eller en riksväg behöver ett nytt slitlager ungefär vart 6:e till vart 10:e år, beroende på trafik. Europavägar nära till exempel Stockholm eller Göteborg utsätts för särskilt mycket slitage.

För mindre gator och vägar där mängden trafiken är låg och hastigheterna lägre, brukar man vänta i tiotals år innan underhåll görs eller nytt slitlager läggs. Om underhållet sker vart 20:e år är det bra, men i praktiken väntar kommuner ofta mycket längre än så med att utföra underhållet. Det här leder till att vägarna har hunnit ta så pass mycket skada att renoveringen som behöver utföras leder till ökade kostnader för kommunen.

Andra inlägg

• Organisera lagerutrymmet med pallställ
• Möjligheten att hyra en tomt i natursköna Stockholm
• Dolda fel i hus – undvik oväntade överraskningar
• Effektiv betonghåltagning för byggprojekt i Stockholm
• Pålitliga och hållbara lösningar med murare i Göteborg
• Målare i Stockholm med gedigen erfarenhet
• Fönsterbyte i bostadsrättsförening är en lönsam investering
• Markiser i Stockholm ger skugga med stil
• Magi hemma med målare i Kungsbacka
• Solcellslösningar som lyser upp vardagen